GI metoden

Att äta enligt GI metoden blir idag ett vanligare och vanligare begrepp. GI står för glykemiskt index, och är en benämning på hur snabbt kolhydraterna i maten vi får i oss bryts ned. Ju långsammare maten bryts ned, desto lägre glykemiskt index har den. Man brukar även kalla den kost som har högt GI för snabba kolhydrater.

Vår kropp är inte anpassad efter att äta för mycket snabba kolhydrater. Dessa gör att vår blodsockernivå höjs för snabbt och kroppen släpper ut alldeles för mycket insulin för att kunna hantera allt detta socker. Följden blir att blodsockernivån sjunker alldeles för snabbt och vi blir inom kort återigen sugna på något sött. För att insulinet ska kunna utsöndras, stiger även glukoshalten i blodet. Överskottet som blir kvar av glukoset kommer att omvandlas till fettvävnad och det kan leda till fetma.

Äter man då istället mat med lågt glykemiskt index stiger glukoshalten mer långsamt och därmed blir insulinutsöndringen mer jämn. Detta gör att man också känner sig mättare längre och behovet av småätande blir mindre.

Inom GI metoden utgår man alltså inte endast från vad själva kosten innehåller, utan mer hur kosten påverkar vår glukosnivå och att äta mat som inte belastar vårt insulinsystem för mycket. Att kost med mycket fibrer och fullkorn är bra för våra kroppar har nästan alltid varit ett känt faktum och GI metoden hjälper oss helt enkelt att få en kost som påverkar våra kroppar på bästa sätt.

Alla kolhydrater är inte av ondo. Det finns till exempel både en hel del frukt och grönsaker med mycket kolhydrater. De innehåller även vitaminer, antioxidanter, nyttiga fetter, mineraler och proteiner, till skillnad från till exempel vanligt vitt socker.

Att bara tänka i GI banor är dock inte en hel lösning om man vill gå ner i vikt. En del livsmedel kan innehålla väldigt lågt GI, men samtidigt också mycket fleromättat fett, vilket inte heller är bra för kroppen. Men nyttiga fetter kan å andra sidan påverka GI intaget till det positiva. Äter man fett samtidigt som kolhydrater, tas kolhydraterna upp långsammare i magtarmskanalen, vilket leder till ett lägre GI. Tänk på att detta ska vara just fleromättade fetter, som man kan finna i till exempel fisk, nötter och avokado.

Kolhydraternas sammansättning påverkar också hur högt GI en måltid har. De flesta av oss vet att pasta består av mycket kolhydrater i form av stärkelse. Få tänker kanske på att dessa kolhydrater är mer komplexa än till exempel sockret i godis och därmed jämförelsevis nyttigare. Äter man sedan dessutom fullkornspasta påverkas GI ytterligare. Kollar man på olika listor över hur högt GI ett livsmedel har, kan man säga att ett lågt GI ligger under 60, mellanhögt är 60-90 och ett högt GI ligger på 90+. Typisk kost med lågt GI är baljväxter, frukt och grönsaker, nötter och linser. Detta skall kompletteras med annat, såsom proteiner, för att få heltäckande kost.

En kost med allt för högt GI påverkar inte bara vårt utseende, utan även vår sömn. Att man får mindre sötsug och jämnare humör andra positiva effekter.